AGNES TALAR UT

jag sitter här i mitt rum, det känns ibland som mitt och ibland som någon annans, eller inte något annans men mer som ett gästrum det är det ju också iförsig...antar att jag inte ska tänka så mycket, jag är lycklig här ändå så är det faktiskt jag skrattar som jag skrattade förut och känner inga bekymmer. Det ända som är jobbigt är alla oändligt långa bussresor fram och tillbaka. Men jag har nu i alla fall tillstånd att komma försent på morgonen, så det är väl inte ett sådant stort problem men hemvägen...idag tog det ungefär 1 och en halv timme. Från när jag starta tills jag kom innanför dörren men whatever egentligen jag är ju som sagt lycklig här det borde ju vara huvudsaken!